04.10.11

Nyttan skapas först i användandet

För att spinna vidare på vårt buzzword 'nytta' vill jag visa lite av vad nytta i praktiken innebär. Det är inte en helt trivial fråga. Som alltid beror det på varje enskilt projekt i sig. För att göra en lång historia kort är kärnan att det perfekta optimala systemet är fullständigt värdelöst om slutanvändarna inte nyttjar det eller nyttjar det fel. Det är först i användandet nyttovärdena skapas. Och där finns hur många möjliga problem som helst som kan omintetgöra alla vackra planer och tänkta effektiviseringar.

- Användarna ser inte vitsen med systemet
- Användarna begriper inte hur det ska användas
- Användarna begriper inte när det ska användas
- Användarna har alltid gjort på ett sätt och vill inte byta
- Användarna anser att systemet bortrationaliserat kollegor
- Användarna upplever sig fått mer jobb efter införandet
- Användarna upplever sig fått mer stress efter införandet
- Användarna saknar social kontakt med kunder/kollegor
- Användarna får för mycket information att ta till sig
- Användarna saknar datorvana
- Användarna upplever de nya uppgifterna som tråkigare
- Användarna känner sig inte delaktiga i utvecklingen
- Användarna upplever fysiska problem pga monotona rörelser
- Användarna är oroliga för nya idéer och förändringar
- Användarna tycker att gränssnittet inte följer gängse standards
- Användarna störs av väntetider eller onödiga rutiner
- Användarna struntar i att rapportera felaktigheter och buggar
- Användarna vet inte vart de kan vända sig för att få hjälp
- Användarna är rädda att ställa dumma ointelligenta frågor
- Användarna vill/vågar inte störa överordnade med frågor
- ...

Listan kan göras hur lång som helst men det viktiga är att slutanvändaren måste vara kärnan och utgångspunkten i varje IT-projekt, vare sig det gäller ett produktionssystem eller en publik websajt. Det är i slutanvändarens nyttjande av systemet den verkliga nyttan skapas. Sedan kan nyttan utgöras av ekonomiska vinster men lika gärna av bättre arbetsmiljö, snabbare och mer korrekt information, bättre företagskultur osv.

För att nå verklig nytta måste projekten ställas på huvudet - börja bakifrån. OK, lite hårddraget kanske, men principen är ändå korrekt. Börja med slutanvändaren och avsluta med databaserna. Fråga först vad slutanvändaren behöver (gissa inte) och bygg sedan en lösning som tillgodoser behoven, inte som idag, när man ofta utgår ifrån en antagen kravspec som bara är till för att stödja de ekonomiskt produktionsmässiga behoven eller ännu värre; inte förankrat i några verkliga behov alls, bara gissningar, förhoppningar och antaganden.

Här finns en intressant koppling till den gamla klassiska diskussionen om teknikerns och designerns angreppssätt. Teknikern tenderar att utgå ifrån vilka data man har, bygga databaser för att strukturera dem och sedan med olika medel presentera data och förädlad information till en användare. Designern tenderar istället att utgå ifrån vad användaren tycker är snyggt, enkelt och trevligt att använda, sedan göra användarfall innan de frågar sig vilka data som behövs för att skapa det de vill presentera. Till sist beställs databaser och program som behövs.

Ingen av dessa angreppssätt är bra. En mogen avvägning och balans är givetvis att föredra, men det är inte hela sanningen. På något sätt måste användarens behov tillgodoses i första hand pga att nytta skapas först vid användandet. Samtidigt måste dessutom affärsmässiga mål och behov tillgodoses på ett mycket bättre sätt än i dagens teknik- och lösningsfokuserade utveckling. Mycket av detta kan åstadkommas redan idag med befintliga utvecklingsmetoder med smärre justeringar och en ingående studie av dess manualer. Men bara OM projektmedlemmarna verkligen är medvetna om och införstådda med behovet av användarcentrerad utveckling.

Nu finns dessutom en metod speciellt framtagen just med ovanstående problemställning som utgångspunkt. Den kallas "Effektstyrning" och är framtaget av inUse AB. Önskade effekter fastställs direkt, det första som görs. Alla intressenters behov, affärsässiga och strategiska behov såväl som slutanvändares och utvecklares behov, tas omhand. Alla steg och aspekter i utvecklingen styrs av och matchas mot en effektkarta för att aldrig göra avkall på kraven på att uppnå önskade effekter måste nås för att utvecklingen ska löna sig. Låter det flummigt? Det är mycket enklare och mer konkret än du tror. Det gäller bara att först inse behovet av en sådan styrning för att lyckas i slutändan.